Märklig dag
Idag har varit en märklig dag på alla sätt. Den började med att jag och V gjorde slut, eller vad man ska kalla det. Bestämde oss för att inte fortsätta träffas. Jag är inte så ledsen över det. Jag tänker inte försöka övertyga någon mer tjej att tycka om mig. Det är hennes förlust. Förstår inte varför alla tjejer jag träffar har så märklig syn på kärleken.
Efter det gick jag hem till pappa. Han var mycket sämre idag. Mager och grå. Mycket förvirrad. När vi suttit och pratat ett tag- han, min syster och jag - sade han plötsligt att han måste ta sitt morfin för han hävdade med bestämdhet att han inte gjort det, vilket inte verkar troligt eftersom han knappt kunde prata ordentligt. Är väldigt orolig att han glömmer bort att han ätit sin medicin redan.
Det blev ett jobbigt besök med mycket gråt, men efter att jag och min syster bestämt oss för att laga mat till honom så vände det lite. Jag tror inte han äter ordentligt, så vi har bestämt oss för att laga middag till honom varje dag fram till jul åtminstonde. Det blir både ett bra sätt att träffas plus att det känns som han behöver det. Om han inte äter kommer han inte leva länge.
Efter att vi varit där gick jag och min syster och tittade lite på julklappar och sedan satt vi i två timmar och fikade och pratade om allt som har med pappa och hans sjukdom att göra - allt ifrån hur vi ska göra med hans lägenhet när han dör till hur våra vänner hanterar situationen. Det var ett väldigt bra samtal och jag känner mig stärkt av det och det tror jag att min syster också gör. Det känns bra.
Efter det gick jag hem till pappa. Han var mycket sämre idag. Mager och grå. Mycket förvirrad. När vi suttit och pratat ett tag- han, min syster och jag - sade han plötsligt att han måste ta sitt morfin för han hävdade med bestämdhet att han inte gjort det, vilket inte verkar troligt eftersom han knappt kunde prata ordentligt. Är väldigt orolig att han glömmer bort att han ätit sin medicin redan.
Det blev ett jobbigt besök med mycket gråt, men efter att jag och min syster bestämt oss för att laga mat till honom så vände det lite. Jag tror inte han äter ordentligt, så vi har bestämt oss för att laga middag till honom varje dag fram till jul åtminstonde. Det blir både ett bra sätt att träffas plus att det känns som han behöver det. Om han inte äter kommer han inte leva länge.
Efter att vi varit där gick jag och min syster och tittade lite på julklappar och sedan satt vi i två timmar och fikade och pratade om allt som har med pappa och hans sjukdom att göra - allt ifrån hur vi ska göra med hans lägenhet när han dör till hur våra vänner hanterar situationen. Det var ett väldigt bra samtal och jag känner mig stärkt av det och det tror jag att min syster också gör. Det känns bra.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home