Pappa har cancer

Från början var den här bloggen till för att jag skulle berätta hur det är att leva med en döende pappa, men pappa dog så snabbt att det inte blev så många inlägg. Nu handlar det istället om mitt liv efter pappas död. Om vad jag gör för att försöka få tillvaron att funka.

torsdag, augusti 17, 2006

Pelle plutt plutt plutt

Jobbade som sagt hemma igår och tänkte att jag skulle passa på att gå till vårdcentralen och kolla min stortå som gått sönder lite när jag spelat fotboll. De hade förstås inga tider, så de bad att jag skulle ringa idag och beställa en akuttid. Sagt och gjort. Jag meddelade jobbet att jag jobbar hemma idag också och ringde till läkaren och fick en tid. När jag så kom dit så kollade hon skeptiskt på den leende och inte så haltande ynglingen framför sig och sa:
"Du hade bokat en akuttid för din tå?"
"Nej, alltså det är inte ett dugg akut. Men de sa igår att jag skulle boka en tid."
"Jaha... Ja, det är väl någon sommargrej", svarade hon. Sedan sa hon konstant under hela undersökningen att det inte var något akut och att det inte var någon fara. Men det visste jag ju redan. Jag ville ju bara veta om jag skulle vila eller om jag kunde fortsätta att spela på värkgel som nu. Till slut fick jag ut vad jag ville. Jag kan spela på värkgel och vila i vinter.