Pappa har cancer

Från början var den här bloggen till för att jag skulle berätta hur det är att leva med en döende pappa, men pappa dog så snabbt att det inte blev så många inlägg. Nu handlar det istället om mitt liv efter pappas död. Om vad jag gör för att försöka få tillvaron att funka.

tisdag, mars 14, 2006

Jag har sett gud...

...och hans namn är Pimme.
Thåström var magiskt bra. Länge sedan jag hade så högt ställda förväntningar och inte blev besviken. Det var inte en enda låt som var dålig (inte ens "The Haters" och "Djävulen och jag" som jag inte gillar i original. Versionerna ikväll var hur bra som helst.
Som extra nummer inledde han med "Om Black Jim", vilket jag förväntat mig för det har han gjort varje gång den här turnén. Ändå blev det för mycket. Jag började gråta redan vid första tonen.
Som allra sista låt spelade han en av mina alltime favoriter "Bara om min älskade väntar". Jag älskar orginalet, men det är bara att konstatera. Thåströms version slår allt.

5 Comments:

Blogger Pia said...

Han var grym!

15/3/06 08:35  
Anonymous Anonym said...

Härligt!!! Låter som om det var en bra kväll :)

15/3/06 14:19  
Anonymous Anonym said...

Han var så fruktansvärt bra. Över alla mina förväntningar. Tack snälla Johan för min fina julklapp. Du var inte ensam om tårarna när han spelade Om Black Jim. Mina tårar trillade också och jag såg att Pias gjorde det också. Och jag håller med, avslutningslåten fick håret att knollra sig på kroppen. Den bästa version jag hört.

15/3/06 21:54  
Blogger 162ochenhalv said...

men visst är det skönt att låta tårarna komma... då är riktigt bra!!!

17/3/06 13:38  
Blogger Johan said...

Ja det är inte ofta jag blir berörd till tårar offentligt. Välkomme hit förresten!

17/3/06 17:04  

Skicka en kommentar

<< Home