Nytt år

Snart har det gått en vecka sedan pappa dog. Har inte riktigt hunnit reflektera över vad det faktiskt innebär. Tror att det är mycket tydligare om man bor tillsammans med en person som dör. Då är den helt plötsligt inte där liksom. Nu har jag inte pratat med pappa på en vecka, men det har ju hänt förut.
Antar att det kommer komma tillfällen. Sådana när jag skulle velat att pappa var där. Första spelningen med bandet utan pappa. Första matchen med laget. Första AIK-matchen.
Än så länge har jag inte gråtit så mycket. Klarade av ganska mycket av den varan när vi fick beskedet att han skulle dö. Det känns som man var så beredd på att det skulle hända att den där riktiga sorgen inte infinner sig. Just nu är jag mer lättad att han inte led och att det gick fort (när han väl var döende alltså - jag är absolut inte lättad att det gick så fort från beskedet).
Skrev en låt till pappa idag. Får se om jag orkar spela den på hans begravning. Jag vet att han ville att jag och min syster skulle uppträda på något vis på den, men det kan bli jobbigt.
Imorgon ska vi till begravningsentreprenören och prata praktikaliteter. Känns sådär, men måste väl göras antar jag. Min syster skrev en jättefin dikt som jag vill ska stå i hans dödsannons, men jag vet inte hur mycket plats man får.

Nytt år är det också. Ett bättre sådant hoppas jag. I år igen. Men de brukar överträffa varandra i jävligheter tycker jag (eller tycker den bittra, cyniska sidan av mig i alla fall).

Ska prova att jobba imorgon, så jag måste lägga mig. Blir svårt nog att gå upp så tidigt som det är...