Pappa har cancer

Från början var den här bloggen till för att jag skulle berätta hur det är att leva med en döende pappa, men pappa dog så snabbt att det inte blev så många inlägg. Nu handlar det istället om mitt liv efter pappas död. Om vad jag gör för att försöka få tillvaron att funka.

lördag, oktober 14, 2006

Saknad

Märker att jag alltid saknar pappa som mest när jag presterat något. Jag vet att min drivkraft för att göra saker i mångt och mycket är beröm. När folk tycker jag är duktig drivs jag till att fortsätta. Varje människa fyller ju sedan funktion i det. Mamma berömmer mig för vissa saker, Pia för andra, mina kompisar för något tredje och min chef för en fjärde. När pappa dog förlorade jag någon att berätta saker för. Någon som kunde klappa mig på huvudet och säga att jag varit duktig.
Vi vann igår med fotbollslaget. Vi spelade i Stockholmscupen och mötte ett lag som kom tvåa i Division 5. Vi kom trea från slutet i Division 7 så de ska ju vara betydligt bättre än oss, men med mycket hjärta och en större vilja än dem så lyckades vi vinna ändå. Även om mamma tyckte det var roligt när jag ringde och berättade det, så blir det ju liksom inte samma sak som med pappa (sorry mamma...). Mamma blir glad för att jag är glad, medan pappa skulle blivit glad själv.

Har köpt en lägenhet i Solna som jag är jätteglad över. Tvåa på 54 kvm med stor balkong med utsikt över Råsunda torg och Råsunda Stadion. Nu måste jag bara sälja den jag bor i nu, så jag håller på och sortera ut kläder som ska slängas och tvätta de som inte ska slängas. Efter det blir det att börja packa och nästa helg ska jag måla lite.

tisdag, oktober 10, 2006

Brukar inte lista men...

...den här var för utmanande för att inte göra den. Dessutom gjorde MiaFia den så jävla bra så att jag måste göra den i ren inspiration (även om hon ju nu tagit Thåström så jag får hålla till godo med en annan förebild).

The band: Lars Winnerbäck
Are you male or female? Vemodets man
Describe yourself: Nästan perfekt (eller i praktiken Tanken som räknas eller Mamma är säkert nöjd, men jag kunde inte låta bli att ta den låttiteln. Annars passar även Idiot bra...)
How do some people feel about you? Kom ihåg mig
How do you feel about yourself? Tvivel
Describe your ex girlfriend/boyfriend: En svår och jobbig grej
Describe where you want to be: I Stockholm eller I dina ögon
Describe what you want to be: Lycklig och förvånad
Describe what you want: Stort liv
Describe how you live: Hugger i sten
Describe how you love: Inte för kärleks skull
Share a few words of wisdom: Alla vägar har sitt pris

söndag, oktober 08, 2006

Tillbaka från Chamonix

Efter kursen i Prag åkte jag direkt till Chamonix för att delta i Discovery Channel Adventure Challenge. Det är en tävling som Discovery har varje år för de mediabyråer de jobbar med i hela europa. Varje byrå skickar ett lag med tre personer och sedan tävlar man i ett race som i korthet går ut på att cykla, springa eller gå en väldigt lång sträcka som blandas upp med äventyrsmoment.
I år började vi med att springa tre-fyra hundra meter fram till en serpentinstig som efter fyrtiominuters knallande i tunn luft tagit oss ca 500 meter högre upp. Där ritade vi kartan för resten av racet och fortsatte sedan till fots, först uppför och sedan kraftigt nedför, där första äventyrsstationen väntade. Det var dags för canyoning. Canyoning kan enklast beskrivas som att man följer en flod längs bergssidan iklädd våtdräkt. Man åker vattenrutschkana på klippor, hoppar från klippor och klättrar i vattenfall. Allt i fyragradigt vatten.
Efter canyoningen cyklade vi. Uppför. I nästan två timmar. När det äntligen började gå nedför möttes jag av en av de vackraste vyer jag har sett. Framför backen mitt i blickfånget låg europas högsta berg Mont Blanc och glittrade i solen.
Sedan var det nedför för hela slanten, men nu i terräng. Galet läskigt och galet kul. Sedan kom vi fram till en station med skytte som gick ut på att man med 6 kulor, två per lagmedlem, skulle skjuta ned fem stycken skidskytte mål. Om man missade fick man springa en bit och hämta en kula i taget tills alla fem var nedskjutna. Som tur är satte vi alla fem på en gång och slapp det.
Efter ytterligare lite cykling blev det bergsklättring. Två till tre hundra meter upp för en klippvägg med enbart händerna och lite rep. Självklart hade vi säkerhetslinor, men det sög till rätt bra i magen om man tittade ned och såg hur högt upp man var.
Sista sträckan var inte särskilt lång och efter åtta och en halv timme som både var plågsamma och skjukt roliga kom vi till sist i mål. Idag har jag helt galet mycket träningsvärk i hela kroppen, men det var det värt.


Mont Blanc

onsdag, oktober 04, 2006

Glömde en sak

Under dagen idag hade jag utbildning och därmed telefonen avstängd. Hade 28 missade samtal och 10 stycken meddelanden på min röstbrevlåda. På en dag. Undrar hur min semester i Mexiko kommer bli (eller funkar inte min telefon där så undrar jag hur de ska klara sig här hemma). Det är inte alltid bra att vara oumbärlig.

I Prag

Är i den vackra (har jag hört men inte sett ännu) staden Prag på utbildning. Roligt kan tyckas, men det blir nog mest konferensrum så det jag tillåter mig själv att vara lite måttlig i mina förväntningar på de här två dagarna. Vi ska visserligen ut och äta middag ikväll, vilket ska bli kul. Då får man förhoppningsvis en lite bättre uppfattning om staden Prag och landet Tjeckien.
Eftersom jag tycker om att promenera i städer jag inte varit i förut så tog jag apostlahästarna från kontoret till hotellet. Tyvärr ligger kontoret i utkanten av city och hotellet något mer centralt, men fortfarande ganska långt ifrån de delar som jag antar är de schyssta delarna, så någon vacker promenad var det inte direkt (med risk för att låta både mansgrisig och rasistisk måste jag säga att det dessutom är under all kritik vad dåligt med tjejer som ser något sånär bra ut det är här. Särskilt med tanke på att det nästan går två tjejer på varje man. Åtminstonde i mina kvarter - som inte är horkvarteren by the way).
Stannade till i den lokala drogerian också för att köpa tandkräm. Drogerior är alltså affärer som säljer vad vi i mediabranschen kallar för FMCG. Fast moving consumer goods, dvs tandkräm (som sagt), tvättmedel, diskmedel, tvål, bindor osv. Jag tror nog att en sådan affär även i Sverige skulle ha en mer kvinnlig publik, men här var det rent löjligt. Jag tror att vi var ca 50 kunder i butiken. Gissa hur många män? En. Moí. Blev hyfsat utstirrad. De trodde väl att jag var gay, tokig eller hustru- och moderslös.
Kan också konstatera att ölen är billigare än mineralvattnet i minibaren.